Välj språk:

itenfrdeesnlelhumkplptrosv
1 September 2020

Hej alla 🙂

Jag är Tolunay från Turkiet och jag skriver den här artikeln från Palermo/Italien.

Jag hade ingen utlandserfarenhet innan jag kom hit så det var första gången utomlands för mig. Jag visste inte vilken typ av människor jag skulle träffa eller vilken typ av mat jag skulle äta. Sedan kom jag till Catania och tog sedan bussen (egentligen är jag sen att ta bussen men bussen också sen, det här är Sicilien) till Palermo. Vår arrangör Massimilano tog mig från busstationen eftersom mitt simkort inte fungerade och jag ringde honom från någons telefon. Han tog mig en plats där jag kan äta något och träffa några av mina lägenhetskamrater. När jag kommer dit flyger alla mina bekymmer som en fågel eftersom jag har ätit mitt livs bästa pasta (nästan 20 år)...
Jag kan fortfarande minnas smaken av paradis 🙂 Kanske var det bara en portion pasta men i mitt land finns det inget om pastakultur så pastan var utsökt. Och så har jag träffat 2 av mina lägenhetskamrater, Lidia och Leticia, de var också riktigt trevliga (såklart inte mer än pastan). De hjälpte mig att ta mitt bagage till EVS-huset, visade mig de bästa platserna i staden och husgrejer.

  

Jag har valt Palermo för att... först och främst är detta Italien och Palermo på Sicilien. Sicilien är Medelhavets största ö, vädret är alltid perfekt (tänk dig, vi skulle till parker för att sola i december). Du kan hitta allt du behöver, kanske också saker som du inte kan hitta i norra delen (till exempel varma människor gillar vädret). Någon kan säga till dig att 'det finns maffia, gå inte dit', lyssna bara inte på dem och oroa dig inte för detta.

 

Platsen där jag jobbar är en förening som ligger i ett missgynnat distrikt i Palermo. De arbetar för barn som har färre möjligheter och livssvårigheter. Det jag gör där är design (logotyp, affisch...) för deras Erasmus+-projekt och att gå med i workshops som facilitator. Barn är väldigt söta och bedårande, de kan inte ens tala italienska – vissa av dem talar dialekt – och jag kan inte prata italienska fortfarande men de hittar alltid ett sätt att kommunicera med dig. Om workshops, det finns rum för sport, musik, dans, dator, konst... och jag och andra lokala volontärer hjälper dem med läxor och går med i workshops för att hjälpa barn och lärare. Om du inte talar italienska kommer du att ha lite huvudvärk i några veckor som jag hade...

Om du somnade i datorklassen, stäng munnen...

 

Så sött…

 

  

Om du är volontär har du ledig tid och semester. Du kan förbättra dina kunskaper, du kan resa eller så kan du göra både och.
Under min vistelse i Italien besökte jag nästan alla drömställen jag ville se i Italien innan Coronaviruset. Jag hade verkligen tur att jag avslutade min resa och vände tillbaka till Palermo 1 vecka innan karantänen.

Turin, 17 februari

Jag förbättrade också min engelska (innan volontärarbete var jag A2-nivå) och italienska lite. Jag känner mig mer bekväm med att använda Adobe och andra designprogram, och jag har vackra vänskaper här. Jag tänker redan på hur jag ska lämna den här staden och mina vänner.

 

Coronavirus, skypesamtal, allt kommer att bli bra.

 

Detta volontärarbete är den största upplevelsen i mitt liv för tillfället, om du redan är europeisk medborgare kanske volontärarbete utomlands inte låter intressant för dig, men som turkisk medborgare behövde jag hundra sidor med dokument och tillbringade nästan 1 månad på att ta en visum för lång sikt så det är svårt att hitta ett sätt att åka till Europa och dra nytta av möjligheter.

Jag tycker att alla borde göra volontärarbete en gång innan de dör, även volontärarbete är bra paus om du är uttråkad med dina universitetsprov.

Tack för läsning.
Tolunay Unay